Danmarks tolkavgift - en kostsam symbolpolitik

Från och med den 1 juli år får patienter i Danmark som behöver tolk betala en tolkavgift (mellan 334 och 1 675 danska kronor) om de varit bosatta i Danmark i mer än tre år. Liknande förslag har förts fram även i Sverige.

Åtgärden kan diskuteras ur ett rättighetsperspektiv, liksom huruvida det är ett effektivt incitament för språkinlärning. Men det är ingen tvekan om att avgiften är problematisk ur ett vårdekonomiskt perspektiv.


mattias_daniel.jpeg

Analys
Mattias Schain, jurist och VD för Tolkvox AB.
Daniel Schain, läkare och vice VD för Tolkvox AB.


Förslaget har debatterats också i Sverige

Mycket kan sägas om den danska lagen. I den svenska debatten, på GP:s ledarsida och i en moderat riksdagsmotion har det föreslagits liknande åtgärder i Sverige. Skälen som anförts är att sänka samhällets kostnader och att främja integration genom incitament för språkinlärning. Att effekten snarare blir den motsatta, har anförts av bland annat forskare på Linnéuniversitetet.

Dolda kostnader för vården

Vi menar att föreställningen om att en lag som den danska kan spara kostnader är felaktig. Tvärtom är den med all sannolikhet kostnadsdrivande, framför allt för sjukvården.

För det första innebär reformen att många läkarsamtal blir mer ineffektiva. Fler samtal kommer föras på bristfällig svenska. Diskussioner kommer behöva hanteras om huruvida tolk behövs och om en medföljande anhörig kan sköta tolkningen istället för en tillkallad tolk.

För det andra ökar riskerna för felbehandling och för att att patienten i lägre grad följer vårdens ordination (s.k. compliance). I en undersökning av den danska Läkarföreningen, refererad i Läkartidningen, tror nio av tio läkare att ris­ken för fel ökar när betalningskrav läggs på patienten. Åtta av tio menar att sjuk­domsbeskrivningen påver­kas och sex av tio tror att pa­tienterna får svårare att följa läkemedelsbehandlingen.

För det tredje är det belagt i forskningen att bristande tillgång till tolk förskjuter vårdinsatser från tidiga insatser inom primärvården till att svårare tillstånd behöver behandlas i den betydligt dyrare akutvården.

Den danska lagen är dåligt beredd

Den som ser den danska lagen som ett föredöme, bör notera att ingenting av det ovanstående är beaktat i lagförslaget. Tvärtom, anges i konsekvensanalysen (s. 10), att bortsett från administrationen i att driva in avgiften, så kommer lagen inte att ha några kostnader eller andra negativa konsekvenser för vården. Inte heller beaktas i intäktsberäkningen att målgruppen för lagstiftningen ofta saknar egen försörjning och sannolikt kommer lägga avgiften till ett tilltagande skuldberg.

Men vad som framstår som mest anmärkningsvärt, är att varken lagen eller dess förarbeten ger någon ledning för vad som ska gälla när patienten är ett barn och det är barnets föräldrar som behöver tolk (vilket även Danmarks institut för mänskliga rättigheter reagerat på). Den situationen är ju minst sagt vanlig.

Sverige kan bättre

Den danska lagstiftningen är en typ av symbolpolitik som det inte är osannolikt att vi kommer se mer av framöver. Om den skulle bli verklighet här, skulle det ytterligare belasta en redan tyngd sjukvård.


 

Lagen i korthet

  • Lagen är en ändring i Sundhedsloven, den danska motsvarigheten till Hälso- och sjukvårdslagen. Den bygger på ett förslag från Danmarks borgerliga regering efter överenskommelse med Dansk Folkeparti.

  • Lagen innebär en skärpning av de tidigare reglerna. Enligt dessa var tidsgränsen sju år.

  • Lagen innebär att en patient som behöver tolk och som varit bosatt i Danmark i mer än tre år får erlägga en särskild avgift till sjukvården.

  • Enligt lagen ska avgiften motsvara de genomsnittliga totala omkostnaderna för en tolkanvändning i vården. Beloppen har fastslagits till 334 danska kronor för ett läkarbesök och 1 675 kr vid inläggning på sjukhus.

  • Det är läkaren, och inte patienten, som bedömer om tolkbehov föreligger.

 

Från Danmarks radio

- Det er mig, der skal bestille tolken, men jeg vil ikke gøre det, hvis du tænker, at du ikke har penge til det, siger lægen [läkaren] Lise Dyhr.

- Det ville være svært for os at betale så mange penge, lyder svaret tilbage.